Kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen utvecklas parallellt i Europeiska unionens medlemsländer. Utbildningsstyrelsen fungerar som nationell samordningspunkt för kvalitetshanteringen (EQAVET NRP), som i samarbete med de övriga medlemsländernas samordningspunkter främjar de gemensamt överenskomna EU-målen för kvalitetshanteringen inom yrkesutbildningen, som beskrivs i EQAVET-referensramen.

EQAVET NRP-projektet är ett projekt som finansieras av Europeiska kommissionen för 2021–2023, där man utvecklar praxis för hur kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen genomförs i enlighet med EQAVET-referensramen. Utbildningsstyrelsen ansvarar för projektet och det genomförs i samarbete med utbildningsanordnare och andra länders NRP-samordningspunkter. 

Målet med projektet EQAVET NRP (2021–2023) är att

  • Stöda användningen av modellen för kontinuerlig förbättring som grundar sig på EQAVET-referensramen
  • Stöda implementeringen av den nationella kvalitetsstrategin för yrkesutbildningen
  • Främja referentgranskning som ett verktyg för kvalitetssäkring
  • Öka öppenheten, samarbetet och förtroendet mellan EU:s medlemsländer i frågor som gäller kvalitetssäkring.

Projektet upprätthåller ett kvalitetsnätverk för yrkesutbildning, utvecklar kvalitetssäkringen av examensgrunderna, främjar yrkesläroanstalternas internationella referentgranskning och deltar i internationella referentgranskningar.

 

Det nationella kvalitetsnätverket för yrkesutbildning är ett frivilligt samarbetsnätverk för dem som arbetar med kvalitetshantering. Utbildningsstyrelsen ordnar möten för det nationella kvalitetsnätverket tillsammans med utbildningsanordnarna. Mötena har varit webbinarier.

Nätverkets mål är att

  • dela kunskap om aktuella frågor i anslutning till kvalitetshantering
  • dela god praxis
  • kollegialt lärande
  • kollegialt nätverkande
  • främja kvalitetshanteringen inom yrkesutbildningen i enlighet med de gemensamma nationella och europeiska målen.

 

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsens bestämmelser om examensgrunderna säkerställer utbildningens kvalitet och utbildningsmässig jämlikhet och likabehandling. Grunderna för examen ger en ram för hur examensutbildningen ska ordnas, den studerandes individuella studier planeras och kompetensen bedömas. Även examensgrunderna är ett centralt sätt att säkerställa att målen för kvalifikationerna och kraven på yrkesskicklighet motsvarar behoven i arbetslivet eller färdigheter för fortsatta studier.

Projektet utvecklade kvalitetssäkringen av examensgrunderna under våren 2022–våren 2023. Särskild uppmärksamhet fästes vid möjligheterna för de instanser som använder examensgrunderna att delta i och påverka utvecklandet av dem samt att ge feedback om grundernas aktualitet och användbarhet. Arbetet genomfördes i samarbete med utbildningsanordnare, arbets- och näringslivet, studerande och andra centrala intressegrupper. Dessutom inkom utvecklingsförslag från internationella sakkunniga inom yrkesutbildning på nationell nivå, som referentgranskade kvalitetssäkringen av Utbildningsstyrelsens utvecklingsprocess för examensgrunderna.

Utvecklingen av examensgrunderna är kontinuerlig verksamhet. Utbildningsstyrelsens branschspecifika ansvarspersoner följer upp och samlar in information om examensspecifika ändringar inom sektorn och de ändringar i kompetensbehoven som dessa medför. Dessutom följer man upp förändringarna i de generiska färdigheterna och bedömer deras betydelse för behovet av att förnya alla grunder. Om behovet av att uppdatera eller förnya examensgrunden konstateras, utarbetas en plan för att inleda det grundläggande arbetet. Planen ska utgöra grunden för examensgrunderna. När examensgrunden har utexaminerats stöder den branschspecifika ansvarspersonen som fungerat som beredare smidigheten i ibruktagandet av grunderna vid läroanstalterna. Respons samlas in om hur de förnyade grunderna fungerar, så att grunderna vid behov kan uppdateras eller förnyas. 

På basis av kundresponsen består examensgrunderna av följande faktorer:

  • Grunderna motsvarar behoven i arbetslivet. De är uppdaterade och examensdelarna utgår från arbetslivet.
  • Examen utgörs av olika examensdelar på ett logiskt sätt. De obligatoriska och valbara examensdelarna utgörs av en helhet som kompletterar varandra. Den kompetens som behövs i flera olika arbetsuppgifter eller processer har skrivits in konsekvent i grunderna.
  • Grunderna utgör ramarna för en tillförlitlig och mångsidig utvärdering. Kraven på yrkesskicklighet (inlärningsmål) och utvärdering är tydliga. Det är möjligt att påvisa yrkesskicklighet på olika arbetsplatser.
  • Språket i grunderna är tydligt. Terminologin är tydlig och enhetlig. Språket är flytande.
  • Grundbestämmelsen publiceras på ett tillgängligt och tydligt sätt. Grunden betjänar användarna smidigt och åskådligt.
  • Utbildningsstyrelsen erbjuder stöd för införandet av grunderna

 

Under webbinariet Kvalitetssäkring av examensgrunderna 30.3.2023 presenterades resultaten av utvecklingsarbetet (på finska)
Kvalitetssäkringsmodellen för examensgrunderna
Examensgrunder visualisering (pdf, 111.74 KB)
Tillbaka upp

Referentgranskning är en kvalitetsutvecklingsmetod där externa bedömare, det vill säga jämlika kollegor, bedömer verksamheten med tanke på kvalitetshanteringen och ger sin syn på de styrkor och utvecklingsobjekt som de observerat.

Experter på nationell utveckling av yrkesutbildningen från Nederländerna, Österrike, Grekland, Kroatien och Litauen samt två sakkunniga från EQAVET-sekretariatet som fungerar som kommissionens genomförandeorgan bedömer Utbildningsstyrelsens examensgrunder Särskilt granskades hur responsinformation samlas in, analyseras och kan utnyttjas mer systematiskt i utvecklandet av examensgrunderna. Utvärderingen genomfördes 7–8.12.2022.

Utvärderingen baserade sig på en självvärderingsrapport, annat material som skickats till bedömarna samt 22 intervjuer med Utbildningsstyrelsens sakkunniga, utbildningsanordnare, arbetslivet (inkl. Arbetslivkommissionerna) och studerande.

Inledda utvecklingsåtgärder

Utbildningsstyrelsen har fått en responsrapport av utvärderarna och utifrån den har man beslutat om utvecklingsåtgärder. Bland annat följande förbättringar har gjorts och görs: 

  • Ett nytt verktyg för lägesbild har tagits i bruk, med vilket branschspecifika sakkunniga som ansvarar för Utbildningsstyrelsens examensgrunder samlar in enhetlig och systematisk kunskap om ändringar i branschens krav på yrkesskicklighet, grundernas aktualitet och funktionsduglighet samt utvecklingsbehov. Verktyget producerar kunskap om alla branscher för beslut om förnyande av grunderna. Den insamlade kunskapen används också för att planera och rikta stödet för implementeringen av grunderna.
  • I mer omfattande utvecklingsprojekt för examensgrunderna tillsätts en ny studerandepanel för att säkerställa att grunderna är användarorienterade för de studerande. 
  • Vid mer omfattande textrevideringar utförs revideringen av texten om kvalifikationens grunder av en utomstående sakkunnig insats.
  • Utbildningsstyrelsens interna utvecklingsprocess för examensgrunderna utvecklas och ett nytt kvalitetssäkringsverktyg tas i bruk för att säkerställa att de identifierade kvalitetskriterierna uppfylls i alla examensgrunder.
  • Man utreder nya möjligheter att samla in och ge feedback om vad examensgrunderna innehåller, hur aktuella de är och hur bra utvecklingsprocessen är. 
  • Arbetslivskommissionernas roll i utvecklandet av examensgrunderna stärks. Denna modell pilottestas när den nya arbetslivskommissionsperioden inleds i början av 2024.
  • Kommunikationen utökas i alla skeden av utvecklandet av examensgrunderna: när man fattar beslut om att inleda reformarbetet, under utvecklingsprojektet och i genomförandet av grunderna.
Tillbaka upp

Finlands, Kroatiens, Estlands och Sloveniens NRP-samordningspunkter har tillsammans främjat kännedomen om och användningen av internationell referentgranskningsmetod bland yrkesläroanstalter i Finland, Kroatien, Estland och Slovenien.

Referentgranskning är ett utmärkt verktyg för att utveckla kvalitetshanteringen vid yrkesläroanstalter och stöder samtidigt självutvärderingen. I en internationell referentgranskning består utvärderingsgruppen av nationella och internationella bedömare. De deltagande läroanstalterna upplever att internationellt samarbete ger mervärde och berikar kvalitetsutvecklingen. Samtidigt har man möjlighet att lära sig om kvalitetskulturen, praxisen och lärmiljöerna i ett annat land och naturligtvis bekanta sig med kollegorna.

Internationella referentgranskare och läroanstalter som var föremål för utvärdering utbildades i metoden för referentgranskning. Metodens internationella utbildare var Mellersta Nylands utbildningssamkommun Keuda, vars goda praxis och erfarenheter samtidigt delades ut till deltagarna. 

Praktiska erfarenheter av internationell kollegial utvärdering erbjöds genom att samordna utvärderingstillfällen som genomfördes både på plats och på distans. Föremål för referentgranskningen var Valkeakoski yrkesinstitut (VAAO), som utvärderades av kollegor från Estland, Tartu Kunstikooli. Temat för utvärderingen var strategisk planering och utveckling. På motsvarande sätt besöktes yrkesläroanstalter i Kroatien och Estland som referentgranskare vid Finska Valkeakoski yrkesinstitut (VAAO) och Perho Liiketalousopisto.

Nyttan, erfarenheterna och god praxis av den internationella kollegiala utvärderingen presenterades och diskuterades på det internationella PLA-webbinariet 21.4.2023. I evenemanget deltog representanter för läroanstalterna och utbildningsförvaltningen från 16 olika länder samt sakkunniga från EQAVET-sekretariatet.

Initiativ till att utveckla webbtjänsten för att söka en internationell referentgranskningspartner

För att en internationell referentgranskning av yrkesläroanstalter ska vara möjlig för alla europeiska läroanstalter på lika villkor samt kunna utvidgas, måste läroanstalten kunna hitta en metodinsatt och samarbetsintresserad yrkesläroanstalt i ett annat land. Sökandet efter en partner för utveckling av kvalitetshanteringen inom det europeiska området är för närvarande ett praktiskt problem som ska lösas genom att man utvecklar en för alla öppen, enkel och centraliserad webbtjänst som innehåller kontaktuppgifter till läroanstalter som är intresserade av referentgranskningssamarbete.

Projektet kartlade de nationella NRP-kontaktpunkternas och yrkesläroanstalternas synpunkter som mål och innehåll för den nya tjänsten Transnational Peer Review Partner Search System, utifrån vilken en Concept Note-beskrivning utarbetades. Initiativet till att utveckla tjänsten och beskrivningen av söktjänsten har presenterats och skickats till EU-kommissionens representanter. Initiativet innehåller också ett förslag om att EU-finansiering kan sökas för resekostnader för internationella referentgranskare vid läroanstalter.

Keynote-tal vid PLA-webbinariet (på engelska)
Tillbaka upp

För den europeiska referentgranskningen har man utarbetat bedömningskriterier för yrkesutbildningen som publicerades 2021. Kriterierna omfattar 15 delområden i anslutning till anordnandet av utbildning. Vart och ett av dessa omfattar kvalitetscirkeln för kontinuerlig förbättring. Vid utarbetandet av kriterierna har man beaktat den europeiska referensramen för kvalitetshantering inom yrkesutbildningen och dess kompletteringar EQAVET+.

Publikationen European Peer Review Quality Areas and Criteria for VET är på engelska och omfattar följande delområden inom kvalitetsledning:

  • QA 1    Strategic planning
  • QA 2    Quality assurance     
  • QA 3    Knowledge management
  • QA 4    Management and leadership
  • QA 5    Management of infrastructure, facilities and finances
  • QA 6    Planning and management of human resources
  • QA 7    Equality and equal opportunities
  • QA 8    Internal relations
  • QA 9    External relations
  • QA 10  Internationalisation
  • QA 11  Pedagogical framework and planning the pedagogical processes
  • QA 12  Teaching and learning
  • QA 13  Work-based learning (WBL) outside the school
  • QA 14  Assessment and certification
  • QA 15  Learning results and outcomes

 

Tillbaka upp