Enligt diskriminerings- och jämställdhetslagen har skolan en skyldighet att främja likabehandling och jämställdhet på ett målinriktat och systematiskt sätt. Som stöd för arbetet ska skolan utarbeta en plan för likabehandling och jämställdhet som syftar till att utveckla skolans verksamhet. Genom planen säkerställs att skolan utför systematiskt arbete för likabehandling och jämställdhet.

 

Arbetet för likabehandling och jämställdhet som utförs i skolan är en kontinuerlig process vars syfte är att utveckla skolans verksamhet. I den skolspecifika plan som utarbetas som stöd för arbetet antecknas åtgärder för att främja jämställdhet och likabehandling. Genom planering av likabehandling och jämställdhet skapas en gemensam uppfattning om

  • hur en jämlik skola ser ut
  • vilka faktorer i skolan som främjar likabehandling och jämställdhet
  • vilka faktorer som hindrar att likabehandling och jämställdhet uppnås
  • hur man i skolan förebygger diskriminering och trakasserier och hur man ingriper i dem.

För att man ska lyckas med arbetet för att främja jämställdhet och likabehandling är det viktigt att grunda det på behovet i skolan och hos eleverna. Därför ska arbetet alltid vara skolspecifikt.

Tillbaka upp

Planeringen av likabehandling och jämställdhet som syftar till att utveckla skolans verksamhet görs i samarbete mellan hela skolan så att det utgår från skolans och elevernas behov. En plan som motsvarar skolans behov grundar sig på en kartläggning och redogörelse för läget i skolan. Den skolspecifika planen betonar de åtgärder som valts ut som de viktigaste.

Planen utarbetas alltid så att den motsvarar skolans behov

En skolspecifik plan för jämställdhet och likabehandling gör det möjligt att utveckla förståelsen för en skola som är medveten om jämställdhet och likabehandling, där bra idéer kan omvandlas till vardagliga handlingar. Planen för jämställdhet och likabehandling kan – om den utarbetas väl – fungera som ett sådant verktyg i det systematiska och målinriktade arbetet som främjar likabehandling och jämställdhet som behöver genomföras i skolan. Arbetet för att främja likabehandling och jämställdhet bör ses som en möjlighet att utvärdera och utveckla skolans verksamhet med tanke på likabehandling och jämställdhet.

En plan som utgår från skolans behov ökar hela skolgemenskapens engagemang i att genomföra gemensamt överenskomna åtgärder. Det är fråga om konkreta handlingar som de facto främjar jämställdhet och likabehandling i skolvardagen. Det är alltså inte ett självändamål att utarbeta plandokumentet, utan genomförandet av planen mäts i hur den stöder och styr skolans arbete för att främja jämställdhet och likabehandling och åstadkommer nödvändiga förändringar.

För att planen ska bli skolspecifik räcker det inte att skolans plan godkänns i skolans eget beslutsförfarande eller att den bifogas skolans årsplan om den inte grundar sig på en redogörelse av likabehandlings- och jämställdhetsläget som gjorts i skolan eller om åtgärderna i planen inte har valts utifrån denna redogörelse.

Tillbaka upp

Skolans plan för likabehandling och jämställdhet utarbetas alltid i samarbete med personalen och eleverna. Redan från början ska man skapa möjligheter för eleverna att delta i arbetet.  Arbetet för jämställdhet och likabehandling är en fråga för alla i skolgemenskapen och kan inte överlåtas till en utomstående part.

Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnaren och den skola som denne upprätthåller dessutom ge elevernas vårdnadshavare tillfälle att bli hörda om de främjande åtgärder som ingår i planen.

Planen ska alltid utarbetas i samarbete

För att utarbeta, följa upp och utvärdera planen lönar det sig att se över behovet att tillsätta en arbetsgrupp där rektorn, undervisningspersonalen, den sektorsövergripande skolspecifika elevvårdsgruppen, den övriga skolpersonalen samt eleverna och vårdnadshavarna är representerade. Uppgifterna kan också ges till en befintlig grupp, till exempel den sektorsövergripande skolspecifika elevvårdsgruppen. Det är dock inte bara en enskild grupp som ansvarar för att skapa en verksamhetskultur som främjar likabehandling och jämställdhet samt att genomföra planen för likabehandling och jämställdhet i skolvardagen, utan samtliga aktörer i skolan skapar den tillsammans.

Utöver de representativa grupperna vore det bra att eleverna i vardagen har möjligheter att påverka arbetet. I behandlingen av planens innehåll ska man ta i beaktande många olika perspektiv. Det finns inte enbart ett bestående "elevperspektiv", utan i skolan finns det många olika elever med olika perspektiv. Det är viktigt att se till att varje elev kan påverka skolans saker om hen så önskar.

Tillbaka upp

I planeringsarbetet ingår en omfattande redogörelse för likabehandlings- och jämställdhetsläget i skolan som beaktar alla diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Dessutom ska man sätta sig in i den föregående skolspecifika jämställdhets- och likabehandlingsplanen och utvärdera hur den genomförts.

Det är bra att kartlägga likabehandlings- och jämställdhetsläget i skolan på många sätt. Det viktigaste är att utreda elevernas syn på och upplevelse av hur likabehandling och jämställdhet förverkligas i den egna skolan. När man väljer metoder är det viktigt att fundera på hurdan information olika metoder producerar – och om vem. Det är till exempel bra att bedöma om metoderna ger information om särskilda behov hos elever som hör till olika minoritetsgrupper. Skolan kan vid sidan av kartläggningen av elevernas synpunkter också genomföra en enkät för elevernas vårdnadshavare.

Kartlägg hur eleverna upplever att likabehandling och jämställdhet genomförs i den egna skolan

I kartläggningen av elevernas synpunkter kan man till exempel ställa frågor om elevernas upplevelser av skolans atmosfär, undervisning och bedömning, upplevelser av diskriminering och trakasserier samt be in önskemål och utvecklingsidéer för att främja likabehandling och jämställdhet. Kartläggningen av situationen kan kräva att man först diskuterar med eleverna på lektionerna om vad diskriminering är, vad likabehandling och jämställdhet innebär och hur de syns i skolan. I synnerhet med de yngsta eleverna är diskussion en bra metod.

Skolan kan genomföra en skriftlig, till exempel elektronisk, enkät som lämpar sig väl för att delaktiggöra äldre elever. Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid sätten att formulera frågorna. Begrepp i anslutning till diskriminering är inte nödvändigtvis bekanta för eleverna, så det lönar sig att diskutera saker på ett konkret sätt.

När man granskar enkätresultaten lönar det sig att beakta att läget i skolan inte är bra även om endast en liten del av de som svarade på enkäten uppger att de har stött på eller observerat trakasserier. Redan en person som utsatts för trakasserier är en person för mycket. Om trakasserier upptäcks, delges skolan eller rapporteras till exempel i en enkät ska skolan och utbildningsanordnaren vidta åtgärder för att förhindra trakasserierna.

Det lönar sig också att beakta att det kan vara lättare för en del elever att berätta om trakasserier, diskriminering eller mobbning till exempel via en elektronisk anmälningskanal som lämpar sig för eleverna än att berätta om det muntligt. Det är bra att i skolan fundera över hurdana påverkansmöjligheter med låg tröskel som kunde passa eleverna.

Redogörelsen för likabehandlings- och jämställdhetsläget bör göras på flera grunder, det vill säga man bör beakta situationer där en person kan hamna i en sämre ställning på grund av fler än en diskrimineringsgrund, samt intersektionell och kumulativ diskriminering. Med intersektionell diskriminering avses att en person är utsatt för diskriminering enligt flera diskrimineringsgrunder samtidigt och på så sätt försätts i en sämre ställning. Diskrimineringen är kumulativ när man i samma situation blir diskriminerad utgående från flera olika diskrimineringsgrunder. Det intersektionella angreppssättet beaktar flera personliga faktorer samtidigt, såsom samhällsklass, etniskt ursprung, kön, sexuell läggning och ålder.

Bakgrundsinformation kan fås från olika statistikuppgifter om statistiken har specificerats så att den ger underlag för granskning av jämställdhet och likabehandling. Det räcker dock inte att enbart använda statistikuppgifter eller en riksomfattande enkät, såsom enkäten Hälsa i skolan, för att kartlägga situationen. Utöver den redogörelse som ingår i planeringsprocessen ska man i utredningen även beakta de utmaningar i anslutning till likabehandling och jämställdhet som lyfts fram i vardagen.

Tillbaka upp

Utifrån kartläggningsmaterialet väljs skolspecifika åtgärdsförslag. Av dessa väljs ett lämpligt antal åtgärder som stöder målen.

Kartläggningen av jämställdhets- och likabehandlingsläget lyfter fram behoven utifrån vilka man ställer upp mål för skolans arbete för likabehandling och jämställdhet. För att uppnå målen kommer man överens om åtgärder och en tidsplan för genomförandet av åtgärderna samt utser ansvarspersoner. De skolspecifika åtgärderna som valts utgår från skolans behov och ska vara konkreta och tydliga. Dessutom ska man kunna följa upp dem och mäta deras genomförande. Alltför vaga och allmänna åtgärder främjar inte likabehandling och jämställdhet. 

Vid valet av åtgärder kan man inte ignorera de viktigaste resultaten som framkommit i kartläggningen. Dessutom ska åtgärderna uppfylla skyldigheterna i både diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Det kan dock löna sig för skolan att koncentrera sig på några av de viktigaste utmaningarna åt gången och välja lämpliga konkreta åtgärder som passar in på dem i stället för att försöka lösa för många utmaningar samtidigt.  

Att öka kunskapen om likabehandling och jämställdhet kan vara ett sådant mål som man väljer en konkret åtgärd för. Om skolan saknar tydliga anvisningar för att anmäla och ingripa i trakasserier kan en åtgärd vara att utarbeta anvisningarna och informera hela personalen och elevkåren om dem.

Tillbaka upp

När de konkreta åtgärderna har valts dokumenteras de för att bilda den skolspecifika jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Planen kan dokumenteras på olika sätt. Huvudsaken är att planen är konkret och lätt att förstå, och att den framställs på ett sätt som sporrar elever, vårdnadshavare och skolans personal att förbinda sig till att genomföra planen. Också med tanke på uppföljningen är det viktigt att de delar som lagstiftningen kräver lätt går att hitta i planen.

Jämställdhets- och likabehandlingsplanen godkänns i enlighet med utbildningsanordnarens egen praxis vid beslutsfattande. Skolans ledning ska säkerställa att skolans personal, skolans elever och deras vårdnadshavare informeras om den godkända planen och de främjande åtgärder som antecknats i den. Som informationskanal lönar det sig att utöver skolans elektroniska medier även använda skolans gemensamma möten, evenemang och föräldrakvällar.

Tillbaka upp

Även om en plan för jämställdhet och likabehandling utarbetas för en utsatt tid genomförs planen ändå varje skoldag. För att de åtgärder man kommit överens om ska kunna genomföras på ett effektivt sätt krävs engagemang av hela skolgemenskapen och ledningens förbehållslösa stöd.

Genomförandet av planen ska också följas upp regelbundet. De utsedda ansvarspersonerna har i uppgift att se till att de främjande åtgärderna framskrider enligt överenskommelse. Man måste säkerställa att bra idéer omvandlas till handlingar i vardagen.

Planen genomförs varje dag i skolans vardag

I slutet av skolåret lönar det sig att bedöma hur långt man har kommit och vid behov precisera de fortsatta planerna. Skolans ledning ansvarar för att arbetet framskrider på ett ändamålsenligt sätt. Om det uppstår utmaningar i genomförandet av åtgärderna i jämställdhets- och likabehandlingsplanen ska man bedöma vad detta beror på och om åtgärden behöver ändras eller preciseras.

Det är också möjligt att en del ifrågasätter eller motsätter sig skolans arbete för jämställdhet och likabehandling. En del av de anställda kan uppleva likabehandlings- och jämställdhetsfrämjande arbete som onödigt eller uppleva det som kritik mot sin egen verksamhet. I dessa situationer ska skolans ledning och utbildningsanordnaren tydligt visa sitt stöd för skolans arbete för att främja likabehandling och jämställdhet. I detta avseende kan man också konstatera att utbildningsanordnarens och skolans skyldigheter grundar sig på lagstiftningen samt grunderna för förskoleundervisningens läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Tillbaka upp