Undervisningsväsendets kostnader sjönk under 2016
Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen samlar årligen in kostnadsuppgifter om undervisnings- och kulturväsendet. Nu har kostnadsuppgifter för 2016 för gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och fortbildningen, läroavtalsutbildningen, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen samt museer, teatrar och orkestrar publicerats. Kostnadsuppgifterna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt medborgarinstitut ges ut i januari när kommunernas uppgifter är färdiga.
Gymnasieutbildningens kostnader
Gymnasieutbildningens kostnader fortsatte att sjunka. Kostnaderna sjönk med 1,1 procent jämfört med 2015. De genomsnittliga kostnaderna per studerande var 7 661 euro.
Kostnaderna för gymnasieutbildningen fördelades liksom föregående år enligt funktioner. Den största utgiften är undervisningen, som utgör 65,1 procent av kostnaderna. Kostnaderna per studerande är fortfarande i genomsnitt mindre för privata utbildningsanordnare (6 633 euro) än för gymnasier som hade en kommun som huvudman (7 786 euro). Dyrast är det att ordna gymnasieutbildning i universitetens övningsskolor (11 089) euro och i statens gymnasier (9 761 euro).
Gymnasierna hade sammanlagt 101 396 studerande, vilket motsvarar föregående års nivå. 36 anordnare av gymnasieutbildning var privata, 222 kommunala och sex samkommuner. Dessutom fanns det tre statliga gymnasier och åtta övningsskolor för universitet. Antalet gymnasiestuderande fördelades enligt utbildningsanordnarna så att det fanns 10 108 studerande vid privata gymnasier, 313 vid statens gymnasier, 83 897 vid kommunernas gymnasier, 4 832 vid samkommuners gymnasier och 2 246 vid universitetens övningsskolors gymnasier.
När man ser på siffrorna i olika landskap är kostnaderna för gymnasieutbildningen högst i Lappland och i Österbotten och lägst i Egentliga Tavastland. I genomsnitt täckte det enhetspris som används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen 87 procent av kostnaderna.
Yrkesutbildningen
Kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen sjönk med två procent jämfört med föregående år. Det sammanlagda antalet studerande uppgick till 147 869, vilket var 700 mindre än år 2015. Det fanns 126 utbildningsanordnare, varav 83 var privata, nio kommuner och 34 samkommuner.
Kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen var i genomsnitt 11 160 euro per studerande. Undervisningens andel var 56 procent.
Störst var kostnaderna per studerande i handledande och förberedande utbildningar för grundläggande yrkesutbildning (15 948 euro) samt inom naturresurs- och miljöområdet (14 352 euro). Lägst var kostnaderna däremot inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (7 760 euro). Det enhetspris som används inom yrkesutbildningen som grund för statsandel omfattade hos privata utbildningsanordnare 105 procent, hos kommunala 98 procent och hos samkommuner 100 procent av de kostnader som berättigar till statsandel.
Högst var kostnaderna för grundläggande yrkesutbildning i Egentliga Tavastland och Södra Savolax, och lägst i Södra Karelen och Päijänne-Tavastland.
I läroavtalsutbildningen fanns det under 2016 sammanlagt 32 804 studerande. Av dem studerade 11 113 i grundläggande yrkesutbildning och 21 691 i yrkesinriktad tilläggsutbildning. Det totala antalet studerande sjönk med cirka 1 000 jämfört med föregående år. Den största nedgången gällde studerande i grundläggande yrkesutbildning: antalet sjönk med 800 jämfört med 2015.
Även för läroavtalsutbildningen sjönk kostnaderna med två procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen var 6 137 euro och för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen 3 490 euro per studerande.
Enhetsprisfinansieringen för grundläggande yrkesutbildning som genomförs som läroavtalsutbildning är 11 procent större och för yrkesinriktad tilläggsutbildning 5 procent mindre än de enhetspriskostnader som berättigar till statsandel. Inom den grundläggande yrkesutbildningen avlades 4 406 examina. Inom yrkesinriktad tilläggsutbildning avlades 4 247 yrkesexamina och 4 353 specialyrkesexamina.
I yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroanstalter genomfördes under 2016 16 984,4 studerandeårsverken, vilket är 1,5 procent mer än året innan. Kostnaderna för tilläggsutbildningen sjönk med 2,1 procent jämfört med föregående år. De totala kostnaderna per studerandeårsverke uppgick till 8 982 euro under 2016.
Den största delen, dvs. 16 118 studerandeårsverken genomfördes som frivillig utbildning. Dessutom genomförde 866 studerandeårsverken som personalutbildning.
Under 2016 inledde 59 493 studerande sina studier inom yrkesinriktad tilläggsutbildning, vilket var 16 procent mindre än året innan. Det avlades 0,4 procent färre examina, dvs. 10 448, än året innan. Statsandelen täckte i genomsnitt 89,2 procent av de kostnader som berättigar till statsandel. Då man förutom statsandelsfinansieringen beaktar inkomna avgiftsinkomster, var inkomsternas förhållande till kostnaderna 100,7 procent.
Studerandearbetsdagarna vid särskilda yrkesläroanstalter uppgick sammanlagt till 173 826, vilket är 10 procent mindre än året innan. Nettokostnaderna för verksamhet vid särskilda yrkesläroanstalter som berättigar till statsandel uppgick till 28,1 miljoner euro, varav 56 procent täcktes av statsandel.
Mer information
- Förskoleundervisning och grundläggande utbildning, grundläggande konstundervisning, museer, teatrar och orkestrar:
skolråd, enhetschef Antti Markkanen, tfn 029 533 1423 - Gymnasieutbildning, det fria bildningsarbetet:
specialsakkunnig Sirpa Kesti, tfn 029 533 1094 - Grundläggande yrkesutbildning och läroavtalsutbildning:
specialsakkunnig Lea Juhola, tfn 029 533 1300 - Yrkesinriktad tilläggsutbildning, särskilda yrkesläroanstalter:
specialsakkunnig Seppo Hänninen, tfn 029 533 1598