Allt fler lärare har en individuell utbildnings- och utvecklingsplan

Allt fler lärare har en individuell utbildnings- och utvecklingsplan och man deltar flitigt i fortbildning. Lärarnas behörighetsgrad inom den svenskspråkiga utbildningen var lägre än inom den finskspråkiga. Dessa uppgifter redovisas i rapporten Lärarna och rektorerna i Finland 2016, som Utbildningsstyrelsen har publicerat.

Resultaten av insamlingen av uppgifter om lärare visar att det ökade utbudet inom lärarutbildningen vid universiteten och yrkeshögskolorna har ökat antalet lärare som uppfyller behörighetskraven. Av de lärare inom den grundläggande utbildningen som deltog i datainsamlingen var 95 procent behöriga, tidigare var andelen ca 90 procent. Också bland timlärarna i huvud- och bisyssla har andelen behöriga lärare ökat.

Behörighetssituationen bland lärarna inom yrkesutbildningen har förbättrats avsevärt. Av de lärare som deltog i datainsamlingen uppfyllde 90 procent behörighetskraven, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med den senaste insamlingen. Inom den fria bildningen hade 82 procent av lärarna formell behörighet. Också här hade andelen behöriga lärare ökat, även om den fortfarande var lägre än inom andra utbildningsformer.

Behörighetssituationen bland lärarna inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen har också förbättrats. Exempelvis uppfyllde nästan 90 procent av lärarna inom den grundläggande utbildningen behörighetskraven, medan andelen tidigare var 79 procent. Gemensamt för alla utbildningsformer var dock att behörighetgraden inom den svenskspråkiga utbildningen var lägre än inom den finskspråkiga.

Det aktiva deltagandet i fortbildning och påbyggnadsutbildning fortsätter

Lärarna utvecklar sin kompetens bl.a. genom att aktivt delta i fortbildning. Enligt resultaten av datainsamlingen deltog fyra av fem lärare i fortbildning år 2015. I synnerhet rektorerna har utbildat sig aktivt. Lärarna inom gymnasieutbildningen deltog mer i fortbildning än lärarna inom den grundläggande utbildningen. Det fanns också skillnader mellan regionerna och språkgrupperna: Lärarna i Östra Finland deltog aktivare i fortbildning än lärarna i Lappland. Lärarna vid de finskspråkiga läroanstalterna fortbildade sig oftare än de svenskspråkiga lärarna.

Jämfört med den senaste datainsamlingen deltog lärarna inom yrkesutbildningen mindre i fortbildning men mer i arbetslivsperioder. År 2015 deltog 17 procent av lärarna i arbetslivsperioder, år 2012 var andelen 5 procent. Deltagandet ligger fortfarande klart under målet att alla lärare inom yrkesutbildningen ska delta i en arbetslivsperiod vart femte år.

Lärarna utvecklar sin kompetens planmässigare än tidigare under sin arbetskarriär. Över 40 procent av lärarna hade en individuell utbildnings- och utvecklingsplan, tidigare var andelen knappa 15 procent. Bäst är det inom yrkesutbildningen, där 60 procent av lärarna har en plan. En ökad planmässighet säkerställer att resurserna används ändamålsenligt och förbättrar möjligheterna att beakta olika utbildningsbehov under arbetskarriären.

I flera andra länder är deltagandet i fortbildning större än i Finland. Detsamma gäller för mentorskap och introduktion i arbetet.

Lärarkåren åldras och kvinnorna tar över

Över 40 procent av alla lärare hade fyllt 50 år. Lärarna inom yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet var äldre än lärarna inom den allmänbildande utbildningen. Andelen lärare som fyllt 50 år var 56 procent inom yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet, knappa 40 procent inom den grundläggande utbildningen och 44 procent inom gymnasieutbildningen.

Åldersstrukturen hos lärarna i Finland har inte förändrats nämnvärt, även om de äldre åldersgruppernas andel har ökat betydligt i OECD-länderna. Åldersfördelningen bland lärarna i de övriga nordiska länderna motsvarade i stort sett åldersfördelningen i Finland.

Undervisningssektorn är fortfarande mycket kvinnodominerad. Inom den grundläggande utbildningen var 77 procent kvinnor. Proportionellt sett var antalet kvinnor högst i undervisningen för invandrare och lägst bland rektorerna, varav lite mindre än hälften var kvinnor. De kvinnliga lärarnas andel var något lägre inom gymnasieutbildningen. Över hälften av gymnasierektorerna var män, även om andelen män inom den övriga lärarkåren var ca 30 procent. Inom yrkesutbildningen är situationen något annorlunda eftersom nästan hälften av lärarna, dvs. 44 procent, är män.

I Finland motsvarar fördelningen mellan män och kvinnor inom de olika utbildningsstadierna fördelningen i genomsnitt i OECD-länderna. De finländska gymnasierna har dock flera kvinnliga lärare än gymnasierna i genomsnitt i andra länder.

Gruppstorlekarna har inte nämnvärt förändrats inom den grundläggande utbildningen

År 2016 var undervisningsgruppernas storlek i medeltal 20 elever i årskurserna 1–6 och ca 16 elever i årskurserna 7–9. Undervisningsgrupperna har minskat i storlek jämfört med resultaten från de senaste undersökningarna, dvs. 2008 och 2013. Denna utveckling har stabiliserat sig i årskurserna 1–6, där andelen grupper med över 25 elever var oförändrad och andelen grupper med över 30 elever ökade med 0,2 procent. I årskurserna 7–9 har storleken på undervisningsgrupperna minskat sedan 2008, jämfört med år 2013 var minskningen 0,6 elever.

Undervisningsgrupperna är små i internationell jämförelse. Av OECD-länderna har Chile, Sydkorea och Japan i medeltal de största undervisningsgrupperna.

Statistikcentralen samlade våren 2016 in uppgifter om de finländska lärarna. Insamlingen gjordes på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. En motsvarande datainsamling gjordes senast år 2013. Resultaten från datainsamlingen har sammanställts i Utbildningsstyrelsens rapport Lärare och rektorer i Finland 2016. Rapporten innehåller uppgifter om bl.a. lärarnas formella behörighet i de ämnen eller områden som de undervisar i, lärarnas fortbildning och lärarnas arbetslivsperioder inom yrkesutbildningen, ålders- och könsfördelningen inom lärarkåren och om undervisningsgruppernas storlek. I rapporten beskrivs också de finländska lärarnas situation i internationell jämförelse. Svarsprocenten i datainsamlingarna har varierat från år till år. År 2016 var den klart lägre än tidigare år.