Aktuellt

Utbildningsstyrelsen utarbetar nya kunskapskrav för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen och gör preciseringar i riktlinjerna för bedömningen i omfattande samarbete med sakkunniga och intressegrupper. Med hjälp av mer detaljerade kunskapskrav vill man öka likvärdigheten i bedömningen och jämförbarheten av vitsorden. Det har väckt oro både bland de yrkesutbildade inom undervisningsväsendet och i familjerna att bedömningen inte är likvärdig. Utöver beredningen av kunskapskraven förtydligas också de nationella riktlinjerna, då de har ansetts vara för svåra att tolka i de nuvarande grunderna för läroplanen.

Utbildningsstyrelsen har färdigställt de nya grunderna för läroplanen för undervisningen i A1-språket som är gemensamt för alla elever i årskurs 1 och 2 i den grundläggande utbildningen. De nya grunderna träder i kraft 1.1.2020 och hänger samma med att språkundervisningen från och med nästa år kommer att inledas senast på våren i årskurs 1.

I samband med revideringen av grunderna för gymnasiets läroplan (GLP) förnyas också det elektroniska verktyget med vilket utbildningsanordnarna smidigt kan göra upp de lokala läroplanerna i tjänsten eGrunder. Verktyget är en del av eGrunder, där man samlar de nationella läroplansgrunderna och de lokala läroplanerna.

I gymnasierna och yrkesläroanstalterna erbjuds psykolog- och kuratorstjänster i högre grad än tidigare, men de är fortfarande inte tillgängliga för alla studerande.

I de reviderade anvisningarna om barnets plan för småbarnspedagogik beaktas ändringarna i lagen om småbarnspedagogik och processen som uppgörandet av barnets plan utgör stöds. Bekanta dig med anvisningarna och ladda ner modellblanketten.

Cygnaeus-priset tilldelas en aktör som har strävat efter att bryta utvecklingen mot ojämlikhet och öka jämlikheten inom utbildningen och internationaliseringen. Pristagaren väljs av...

År 2018 åkte totalt 5 334 studerande inom yrkesutbildningen på en utlandsperiod, vilket är en minskning på 4 procent jämfört med året innan. Antalet utlandsperioder på minst två veckor minskade med 4,8 procent medan antalet perioder under två veckor minskade med 2,6 procent. Minskningen i antalet studerande som deltog i en utlandsperiod var ändå betydligt mindre än under det föregående statistikåret.

Utbildningsstyrelsen samlar in synpunkter på och erfarenheter av hur man i dagens läge lär sig klimatansvar i skolorna och läroanstalterna. Genom att svara på enkäten kan du också föra fram dina utvecklingsförslag samt dina idéer och önskemål om hur man ska lära sig klimatansvar i framtiden. Enkäten kan besvaras fram till 17.5.2019.

Den traditionsenliga Europeiska ungdomsveckan lyfter i år igen fram de ungas ärenden runtom i Europa mellan 29.4– 5.5.2019. Årets tema är ”Demokratin och jag” och tar fasta vid olika sätta att påverka samhällsfrågor. Under veckans gång ordnas hundratals evenemang på olika håll i Europa. Huvudevenemanget i Bryssel samlar 800 unga och personer som arbetar med unga. I Finland ordnas ett flertal lokala evenemang, av vilka tio stycken arrangeras i samarbete med Utbildningsstyrelsen.

I månadsskiftet maj─juni samlas skolelever och lärare från hundra olika länder till världsklimatmötet för skolelever i Finland för att diskutera klimatförändringen och skogarnas roll i stävjandet av klimatförändringen. Det viktigaste målet för konferensen är att de unga 14─17-åringarnas röster ska bli hörda samt att uppmuntra dem till att tillsammans vidta åtgärder för att stoppa klimatförändringen.

Det förekommer stora skillnader i de nordiska länderna och Estland vad gäller antalet undervisningstimmar inom den grundläggande utbildningen. Flest obligatoriska timmar har man i Danmark medan antalet är lägst i Finland. Det förekommer också stora skillnader mellan länderna i fråga om antalet timmar som lärarna ska vara på plats i skolan. Uppgifterna är tagna ur en färsk rapport som Utbildningsstyrelsen har publicerat, där man granskar den grundläggande utbildningen i Norden och Estland.

I en utredning som genomförts av undervisnings- och kulturministeriet försöker man finna åtgärder för att öka den internationella mobiliteten bland studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter och högskolor. Bakgrunden till utredningen är regeringsprogrammets målsättning om att öka internationaliseringen inom utbildningen och forskningen. Samma mål har också ministeriets vision om högskoleutbildning och forskning 2030.

Över 80 sakkunniga inom utbildningssektorn från ungefär 45 av Europeiska rådets medlemsländer samlas till en konferens i Helsingfors 16–17.4.2019. Temat är hur demokrati och mänskliga rättigheter kan främjas genom det arbete som görs i skolorna. Konferensen är en del av programmet under Finlands ordförandeskap i Europarådet och arrangeras förutom av Europarådet även av Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet och utrikesministeriet.

Grundskoleforumet ordnade en serie workshoppar i anslutning till kampanjen #denbästaskolan för att samla aktörerna inom den grundläggande utbildningen att tillsammans fundera över framtiden för den jämlika grundskolan. Tillställningar ordnades på olika håll i Finland från och med våren 2018. Den sista och avslutande workshoppen hölls i Uleåborg 12.4.2019. I workshopparna deltog sammanlagt nästan 600 aktörer som vill vara med och utveckla den grundläggande utbildningen.

Det fanns cirka tusen färre sökande i vårens gemensamma ansökan än ifjol, medan antalet studieplatser var ungefär detsamma. Inom universiteten var det flest sökande till det ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Inom yrkeshögskolorna var det flest sökande till social-, hälso- och idrottsområdet samt samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området.

Hur möts efterfrågan och utbud av arbetskraft? Hur ska finansieringen av kontinuerligt lärande förnyas? Under 2020-talet kommer dessa att vara de centrala utmaningarna inom utbildningen, uppskattar Prognostiseringsforum för kunnande (PFK). Behovet av digitalt kunnande växer inom alla branscher, även service- och kulturbranschen. Samtidigt behöver över hälften av de nya arbetstagarna en högskoleutbildning.